Försöker få livet framåt...
Hampus♥ | 2012-12-13 | 10:16:00 Kommentera här! » 1 st
Nu har vi varit hemma ett tag och har börjat förstått vad som hänt, att allt fick en plötslig ändring.
Vi fick åka hem i tisdags kväll, givetvis fick vi stanna lite till om vi ville, men kände det kunde vara
skönt att få vara hemma ifred. Även om barnmorskorna och sjuksköterskorna där inne var mer än
underbara, de tog verkligen hand om oss och brydde sig.
På ett sätt var det jobbigt att komma hem, här hade vi ju alla planer för hur det skulle bli
efter att lilla Hampus♥ kommit till världen. Vart han skulle sova, hans byrå skulle stå
och hur vi skulle få plats med allt. Vi hade planer på hur allt skulle funka fast vi bor i en
liten tvåa på 68kvm.
Jag kommer att skriva om allt jag känner för att skriva, mycket för min egen skull,
och en del för att andra kan läsa så slipper vi prata om det tills vi är redo.
Att prata om det idag gå redan mycket lättare, iallafall via telefon. Men så
klart kommer det tårar emellanåt vare sig man vill eller inte.
Ögonen inte är torra just nu, men detta är ett sätt att försöka få livet
att röras lite framåt, även om det bara blir ett myrsteg i taget...
Vi kommer även ha kontakt med kurator, hur lite och hur mycket vi vill.
Oavsett hur mycket känns det skönt att ha möjlighet till det.
Vi vill tacka för alla hälsningar, kramar, meddelande och samtal
som vi fått under de här dagarna, även om det är folk man träffar ofta eller lite
så är det en tröst.
Men mest av allt vill vi tacka våra mammor♥
som satt med oss hela kvällen nattten och morgonen.
De sov ingenting, enda gången de lämnade sjukhuset en sväng så
var det för att åka och ta hand om jobb, och sedan komma tillbaka.
Det går inte beskriva hur mycket det betydde att ha er där ♥
♥Min Mamma Susanne, som höll mig
i handen genom alla sammandragningar, nålstick och gråtattacker.
Jag vet inte vad jag hade gjort utan dig♥♥♥
Och min älskade Daniel♥, hur jobbigt det än var för mig så var det inte lätt för han heller,
att bara stå brevid och känna sig maktlös. Men han var med hela vägen, vilket han
nog klarade tack vare mammastödet vi hade.
Vi kommer ALDRIG glömma dig våran älskade Hampus ♥.
Kommentarer
♥
Skrivet av: Emma s
Fint skriver av dig, blir alldeles tårögd. Ni är starka, massa kärlek <3
