Natten till idag var inte roligt, fy fasen vilket test på tålamod och psyket.

Miranda har lite magknip då o då, alla barn har det så det inget konstigt. Men när hon får så ont i magen att hon blir hysterisk, får panik, tårarna rinner och kippar efter andan mellan gråten då är det sjukt tufft! :( helt otröstligt...

Just nu är jag glad om jag lyckas få två timmar sammanhängande sömn emellan alla tider som man ska gå efter, men skulle jag få välja att ha det så för resten av livet och Miranda skulle få må bra och slippa allt så skulle jag inte tveka på att välja det.

Igår så började magen på kvällen och höll på in på natten. När magen väl lugnat sig visade det sig att stomiplattan o påsen hade lossnat också, suck! Precis vad man vill göra på natten när man känner sig som en zombie...

Nog för att jag blivit duktigt och säkrare på allt som har med stomi att göra men det tar ändå tid och är lite pyssligt. 

Strax efter 03 la vi oss iallafall i sängen och däckade båda två ❤️

Är man trött så är man :)